Även en satnagel kan lyckas, komihåg det alla satnaglar därute.

Tänkte berätta lite om min relation till att växa upp i en bonnhåla eller småstad om ni så vill, jag har ju faktiskt varvat med att bo i Alfta och Bollnäs under min uppväxt, och det har väl inte alltid varit så enkelt med endast en 9 årig grundskola i ryggen.

Jag har alltid bott i byn eller småstaden.

Att växa upp i ett litet samhälle kan vara tufft på många olika sätt-för att du skall bli accepterad och kunna vandra igenom byns lilla centrum utan allt för många blickar och viskningar så krävs det att du följer den upptrampade stigen som många av dom andra redan valt att vandra.

Men jag ville inte vandra på den stigen, jag sprang kors och tvärs fram och tillbaka- min mor fick höra ett otal antal gånger att hennes son gjort det ena efter det andra som inte var så himla passande, för det är klart att man hamnade i diket många gånger, och sladdade ordentligt i den vardag man själv hade valt att leva. 

När man nu skulle gå sina egna vägar-Och själv bestämma vad som var rätt och fel just för mig, så var det ju många ömma tår man lyckas trampa på, för i en liten by är det ju mycket som inte är passande och accepterat. tro mig det är fan inte lätt.

Jag ångrar nästan inget det jag gjort under denna omtumlande resa fram till denna dag i dag, det enda jag skulle velat bespara är min mors alla tårar när en del trångsynta upp till halsen fördomsfulla arbetskamrater till henne hävt ur sig en massa elakheter om hennes son, en son som tydligen bara ställer till. En son som vägrade vandra på den upptrampade stigen som istället valde sin egen väg att vandra.

Att våga vara den du är och vågar ta dom vägar du själv vill så vågar du leva det liv du vill leva, det är stort och något du skall vara stolt över.

Jag gnuggade på och gjorde allt det som jag ville och lite till. Men jag kan lugnt säga att det var det värt, fan vad skoj jag har haft-och det går att ta sig fram i samhället utan en massa utbildningar och goda förutsättningar, trampa upp dina egna stigar så kommer du må jäkligt bra med dig själv.

För det är ju faktiskt så, det är bara du som kan vara dig själv.

Och min lilla mor vandrar idag stolt som en tupp förbi dessa tidigare så fördomsfulla trashtalkers på jobbet, det är det skönaste av allt.

Så alla skoltrötta satnaglar därute gå ut och ta för er förfan, gör det ni verkligen vill och känner för så ska ni se att ni kommer må så jävla mycket bättre!

Hörs hej!

/Christer Johansson